Klassificering och faror

Gods som inte uppfyller klassificeringskriterierna för någon klass i det tillämpliga regelverket och därför inte omfattas av det, inbegripet gods som är namngivet i förteckningen över farligt gods men som på grund av sina egenskaper bedöms som icke farligt.

Farlighetsnummer (Kemlerkod) som anges på orangefärgade skyltar vid transport i tank eller bulk och som anger de huvudsakliga farorna hos det transporterade ämnet.

Den lägsta temperaturen hos en vätska vid vilken dess ångor bildar en antändbar blandning med luft. Mätning med sluten degel är referensmetoden.

Status för ett ämne vars transport är förbjuden enligt tillämplig bestämmelse (förbjuden benämning i förteckningen över farligt gods).

En grupp i vilken vissa ämnen för förpackningsändamål inplaceras på grund av sin farlighetsgrad under transporten: förpackningsgrupp I mycket farliga ämnen, förpackningsgrupp II farliga ämnen och förpackningsgrupp III mindre farliga ämnen.

En kategori av farligt gods indelad efter den huvudsakliga fara godset uppvisar, numrerad 1 till 9 (1 Explosiva ämnen och föremål; 2 Gaser; 3 Brandfarliga vätskor; 4.1, 4.2, 4.3 Brandfarliga fasta ämnen; 5.1 Oxiderande ämnen; 5.2 Organiska peroxider; 6.1 Giftiga ämnen; 6.2 Smittförande ämnen; 7 Radioaktiva ämnen; 8 Frätande ämnen; 9 Övriga farliga ämnen och föremål).

Märke som anger ämnen som är miljöfarliga (t.ex. vattenförorenande ämnen), vilket krävs när ämnet uppfyller kriterierna för UN 3077 eller UN 3082 eller klassificeras som vattenförorenande ämne.

Bokstav (A-N, S) som anger samhanteringsgruppen för explosiva ämnen och föremål i klass 1, och som används vid klassificering (t.ex. 1.1A) och i bestämmelser om separering.

En ytterligare fara som ett farligt ämne eller föremål uppvisar utöver sin primära fara, angiven genom etiketten för sekundärfara och en post i motsvarande kolumn i förteckningen över farligt gods.

Åtskillnad som ska upprätthållas mellan farligt gods som reagerar farligt med varandra. IMDG-koden fastställer fyra separeringsgrader mellan kollin, från åtskilt från till åtskilt i längdriktningen genom ett mellanliggande fullständigt utrymme eller lastrum från, medan ADR uttrycker samma princip som förbud mot samlastning.

Gruppering av farligt gods med vissa likartade kemiska egenskaper enligt IMDG (SGG1 till SGG18), som används för separering vid stuvning.

Den lägsta temperatur vid vilken ett ämne självantänder i normal atmosfär utan yttre antändningskälla.

Kategori som tilldelas i kolumn 16 i IMDG-kodens förteckning över farligt gods, från A till E för förpackat gods, och som bestämmer var godset får stuvas ombord, på däck eller under däck, samt om transport på passagerarfartyg är tillåten.

Kategori från 0 till 4 som tilldelas varje farligt gods i ADR och som bestämmer den multiplikationsfaktor som tillämpas på den mängd som transporteras per transportenhet samt gränsen på 1 000 poäng för det partiella undantaget för mängder som transporteras per transportenhet.

Ett ämne eller en blandning som identifierats som farlig för vattenmiljön och som omfattas av ytterligare krav på märkning, dokumentation och stuvning vid transport.